Dam-da-da-dam,dam-da-da-dam…..

Idag har varit en speciell dag för en av mina vänner.

Jag och kompis Annette ville visa att vi delade Ankis glädje så vi fanns utanför Rådhuset när Anki och hennes nyblivne make kom ut!

Det gick inte att ta fel på den äkta glädjen och kärleken som lyste om dom båda två!

Stort, stort Grattis bästa Anki!! Att allt kommer att bli hur bra som helst finns det ju inga tvivel om, allt var ju på plats, något lånat, något nytt, något blått….Är det nåt mer i den där ramsan så hade du säkert det också!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser

En sorts kärleksförklaring!

I måndags fyllde min Zabina 23 år och om en dryg månad fyller Zebbe 25 år. Försöker förstå hur sjutton det gick till att dom blev vuxna på riktigt?? Var tog tiden vägen?

 

Från och med januari är dom studenter båda två. Dom har skapat sig sina egna liv och all den tid vi tre har haft tillsammans, bara vi tre kommer längre och längre bort.

Vi har gått igenom en hel del tillsammans och även om det finns minnen man helst hade sluppit så är det övervägande fina minnen som finns sparade i hjärtat. Sen finns det dom tillfälle som när dom hände var mer eller mindre kaosartade, men som vi idag kan skratta åt….

Det är en fantastiskt gåva att ha alla dessa år att se tillbaks på och lika fantastiskt är det att få se hur dom båda två har vuxit upp till bra ungdomar som har ambitioner och mål i sina liv och ibland kan jag till och med tänka att jag kanske har något lite att göra med att dom har blivit dom dom har blivit…..

Även om jag konstaterar att vår tid tillsammans kommer längre och längre bort så finns det en ny sorts tillsammans nu. Båda två är fortfarande högst närvarande i mitt liv och jag inser att det är en ny sorts gåva att få ha sina vuxna ”barn” så nära, om inte nära geografiskt så nära i kontakten. Jag är så tacksam för att dom båda två fortfarande vill ha mig i sina liv! Jag vet att det inte alltid är så…..

Jag älskar er mina fina ungar!!! För mina ungar kommer ni alltid att vara bara så ni vet!!! 🙂

Linköping

Startade dagen tidigt idag. Satte mig på tåget till Linköping för att både hämta hem Wilmer och för att såklart umgås med Zabina!!

Efter en aningens för lång tågresa (förseningar pga godståg på spåret), så hoppade jag av på Linköpings Station. Traskade ut på parkeringen där Zabina väntade med Wilmer. Det har hunnit gå nästan två veckor sen vi sågs och jag är tevksam till om det är möjligt att få ett gladare och kärleksfullare mottagande än vad jag fick idag. Han såg mig på långt håll och han sprang så fort han kunde och han skuttade och hoppade och lämnade inte min sida på en lång stund. I bilen på vägen hem till Zabina rullade han ihop sig och la sig så nära mig som han kunde!!! Kärlek!!

Efter lite fika hemma hos Zabina så tog vi en långpromenad. Här finns skogen utanför dörren faktiskt.

My dad – the writer!!!

http://embed.tv4.se/tv4play/v0/tv4video.swf?vid=1158680
Boksläpp igår i MFF-shopen! Min pappa och Carlo Nilsson har tillsammans gett ut en bok om kärleken till MFF!!

Det är stort och jag såg att pappa var stolt och lite rörd och det gjorde mig lite rörd!!

Min pappa bevisar att det egentligen inte finns andra gränser än dom man sätter själv (och kanske pengarna). Att få se sina ord i tryck är säkert långt mycket större än att se dom skrivna på internet!

Grattis pappa och Carlo!!

One of the ways…

En väldigt vacker text av Peter Lemarc!

Öppna famnen och ta emot mig,
min hand är full av saknad och den längtar så
Detta är ett av dom sätt jag åtrår dig på

En måndagmorgon som du ska glömma
skriver jag ett kärleksbrev du aldrig får
Detta är ett av dom sätt jag åtrår dig på

Halspulsen hamrar, hjärtat slår,
små, små vågor då och då
För att hålla kvar dom och komma ihåg,
räknar jag sätten jag åtrår dig på

När du just somnat och ligger sårbar,
vilar jag min panna mellan dina lår
Detta är ett av de sätt jag åtrår dig på

Halspulsen hamrar, hjärtat slår,
små, små vågor då och då
För att hålla kvar dom och komma ihåg,
räknar jag sätten jag åtrår dig på

När vi blir gamla och kanske glömda,
ger jag dig dom ögonblick jag sparat på
Detta blir ett av dom sätt jag åtrår dig på
Bara ett av dom sätt jag åtrår dig på,
bara ett av dom sätt jag åtrår dig på

Truly, madly, deeply!

En måndagkväll kan vara så här vacker! Spegelblankt hav och en vacker solnedgång kan ju få vem som helst att bli lycklig. Om man sen är vid det här havet med kärleken och vovven så kan det knappast bli bättre!

Wilmer har promenerat hela vägen ut på Långa bryggan och pustar ut! Han var framme vid kanten många gånger och jag funderade en del på hur hundar kan bedöma höjder….?? Om dom kan det överhuvudtaget? Jag var lite rädd att han skulle börja längta efter vattnet även om han precis hade badat från strandkanten! Men vi kom torskodda över bryggan på båda håll!

Restaurang och kallbadhus! Kanske värt ett besök nångång……

En härlig kväll där vi slapp regnet tills vi satt i bilen igen!!

Tack för en mysig kväll P!!!