Kattis visade bilder när Quando leker i snön. Wilmer är också leksugen!
Att få leka kasta pinne med husse kan vara något av det bästa man kan hitta på en solig förmiddag!
hundar
Who is afraid?
Idag när var jag ute med Wilmer så stannade jag till på en gräsmatta (!) och tränade en liten stund…men det är inte träningen det här ska handla om.
Under tiden som vi tränade där på gräset så såg jag dam med Cavalier King Charles Spaniel som kommer gående på gångbanan. Ungefär 30 meter från platsen där jag och Wilmer befinner oss stannar damen och tittar på oss. Jag har Wilmer lös eftersom vi tränar och han är fullt fokuserad på mig, han har inte ens sett Cavalieren och damen så jag bryr mig inte om att koppla honom. Efter en stund ser jag att damen och lillhunden vänder och går tillbaks samma håll som dom kom.
På väg hem en stund senare möter jag damen och Cavalieren igen, jag tar Wilmer i halsbandet och damen säger: ”Hon har blivit rädd för stora hundar så det var därför jag vände”
I mitt stilla sinne tänker jag….så jobbigt…att ha en hund som är så rädd för stora hundar att man känner att man måste vända om man möter en stor hund….Nästa fundering är då…Blir lillhunden MINDRE rädd för stora hundar om matte vänder vid varje möte med stor hund? Tyvärr blir det troligen bara värre……
Nervös I
Dagen idag so far…..
Tävling i Burlöv idag. Vaknade i morse och direkt så kände jag nervositeten börja mala i magen….Tävling! Gjorde mig iordning och körde till Burlöv i god tid för att kanske hinna se lite på de kompisar som hade samlingstid klockan 8.00. Jag, Anki och Vickan hade fått sovmorgon och skulle inte vara på plats förrän kl. 10.30.
Jag hann med att se Carro, Åsa och Malin och det hjälpte lite på min nervositet att bara få lov att stå där och kolla och snacka med alla trevliga människor.
Så småningom var det dags för lottning och den här gången lyckades jag dra nummer 2. Inget favvis nummer direkt, men det var åtminstone inte 1, den tog Anki och Kanel hand om!!
Platsliggandet gick bra och tandvisningen också. Alldeles för fort efter att det var över så var det vår tur. Precis innan vi gick in tyckte jag att jag hade Wilmer ”i hand” men när linförigheten började så kändes det som han tänkte…”Jaha…Nu ska vi göra det där som gör att matte inte säger till mig alls så då kan jag gå som jag vill!!” Hela liförigheten kändes pissig idag tyvärr. Resten av programmet är verkligen inte nåt att skriva om så det skiter jag i. Poängen finns på Tävlingssidan här i bloggen. Jag nöjer mig med att konstatera att vi inte nådde upp till målet för dagen som var fler poäng än i Veberöd senast. Idag fick vi 6 poäng mindre!
Men va fan..det kommer fler tävlingar och det är fortfarande hur kul som helst att komma ut och träffa alla trevliga människor och hundar och att snacka och fika tillsammans. Resultaten ska väl förhoppningsvis komma med mer träning och stigande ålder (på Wilmer då alltså).
Inga foto från dagen eftersom batteriet i kameran bestämde sig för att lägga av!!
Benzo ( Bengtsson) hälsar till ”sina” nya människor och matte tackar för hjälpen med Benzo under tävlingen så att han slapp sitta i bilen hela tiden!
Båda hundarna är trötta och nöjda nu och för matte är det dags att transformera sig till fotbollssupporter. Det återstår ju en nervös del av dagen…invigning på Swedbank Stadion och hemma premiär mot ÖIS.
Dags att springa vidare…..hörs ikväll!!
Pliggochliggochlinförighet
Igår på träningen så var min plan att intensivträna läggandet och kontakten i linförigheten och så såklart pligg.
Vi började med ett pligg som gick bra. Han låg med stilla svans när jag kom tillbaks och han låg kvar normal länge. Men när det blev lite längre så reste han sig. Men det känns betydligt bättre. Jag kostade på mig att säga ett stanna, precis när jag ställde mig vid hans sida. Men det bästa var att svansen var stilla.
I det långa pligget på slutet låg han jättefint och jag är skitimpad av alla hundarna som ligger så fint. När jag kom tillbaks där efter den långa tiden så gick svansen och han satte sig snabbt. La om honom och gick ifrån igen..Svansen ville inte sluta vifta men han låg kvar!! Detta har blivit mycket bättre de sista veckorna. Vilket visar att övning ger färdighet.
Läggandet då? Började om med läggande på matta, hade ju kört hemma dan innan så jag behövde inte sätta mig ner idag. Han vet precis och han skyndar sig till mattan och lägger sig…Jag säger ligg när han börjar lägga sig. Sen gick jag sakta fot med honom mot mattan, och säger ligg när han är framme. Det funkar också. Nu har vi ett frivilligt läggande där mattan är signalen. Sen körde läggande vid sidan, fortfarande på en väldigt nerbantad matta. Nu låg fokus på att få upp snabbheten. Wilmer fick inte lägga sig förrän jag hade sagt ligg. Om han la sig självmant så tog jag bara upp honom igen. Han ska lära sig att lyssna på ordet och gärna ha lite bråttom ner…Det hade han igår när jag stod vid sidan. När jag sen går med honom kommenderat så blir det segt igen och det blir definitivt inga ”hål i betongen”. Kan man skylla på dom långa benen?
Känns ändå som det är på väg…..Vi har en vecka på oss….
Linförighet då? Jo, mitt fokus den senaste veckan när vi har tränat har varit att få honom att fokusera innan vi går och att han ska hålla kontakt de första stegen. Där har jag avbrutit med KRG när det har funkat..vilket det inte gör alla gånger. Fortsatte på samma vis igår och utökade några steg, försöker belöna UNDER gång och inte bara i halterna. Jag vill få Wilmer att fatta att det är GÅENDET som är rätt, sätter sig gör han ju fint och det behöver han inte belönas för varje gång längre.
I gruppövningarna på slutet hade vi lite tur och fick ett långt avstånd till Rocco så Wilmer var väldigt lite störd av dom andra och det kändes riktigt, riktigt bra på slutet. Snabba starter och två steg innan ny halt funkade klockrent med kontakt!!! Även sidoförflyttningar åt höger funkade någon gång.
Jag säger som Anki: Jag gillar de här gruppövningarna jättemycket!
Jag gillade också det upplägget som vi uppfann igår med att alla gjorde ett moment i taget efter varandra. Det gav tillfälle till dels eftertanke och sen vila och laddning inför nästa moment!
Bra att varva med hela program!
Igår kände jag att jag är på emot att ”strama” upp mig emot Wilmer, jag vågar säga NEJ och putta till honom när han studsar och biter efter mina händer. Kändes som han köpte det resonemanget rätt snabbt…Det beteendet beror ju helt på att jag har tillåtit det…jag har precis som Åsa blivit mer ”morsa” än Idol tror jag. Jobbar vidare på min attityd…det hänger rätt mycket ihop med hur jag går tror jag, om jag tänker på att sträcka på mig så blir jag lite stramare och får lite mer attityd.
Jag VILL verkligen jobba bort ”handen på magen” syndromet. Jag tycker själv det känns dumt att gå så!! (men det tar vi EFTER Veberöd).
Träna tävling
Träningstävling i Dalby idag. Vi var tidigt på plats för att Wilmer skulle komma igång ordentligt.
Tyvärr upptäckte jag meddetsamma att han är lite tveksam till vissa hundar på ett sätt han inte varit tidigare. Att han struntar i att hälsa på Chili, Cirkus och Blade gör ju såklart inget, men känslan är att han är lite rädd och det är inte så kul. Han hade fullt sjå att hålla koll på var dom här tre befann sig hela tiden och det är klart att det tar energi och fokus från det vi eg. ska göra. Vi gjorde iallafall så att Ingrid gick med Chili förbi Wilmer flera gånger och han fick bara så och titta, tillslut vågade han sig fram för att hälsa lite grann, sen kunde Ingrid och Chili gå runt Wilmer utan att han brydde sig så mycket om det. Tack för hjälpen Ingrid!
Själva tävlingen då?
Platsliggning: 8, Här satte Wilmer sig upp just mot slutet, sen satt han kvar så fint, så fint. Detta har inte hänt på länge, länge och analysen är att antingen berodde det på kylan i golvet eller på att han låg bredvid Chili och att hans känsla av obehag inför det tog över…Men jag föredrar att tro att det är kylan. Ska försöka få tillfälle att göra en platsliggning i veckan innan TL, mest för min skull!
Tandvisning: 10, Här fick han full poäng.
Linförigheten: 6,5 Bra uppvärmd och bra igång innan vi gick in i ringen och sammantaget kan man väl säga att det kändes bättre än senast, därmed inte sagt att det kändes bra. Min känsla var mycket sämre än poängen. 5 hade känts mer som det jag kände…
Läggande under gång: 5, Wilmer la sig innan kommandot och det har aldrig hänt förr. Men han la sig…*ler*
Inkallning: 9,5, avslutningen är darrig annars bra!
Ställande: 7, en massa steg, osäkert. Han gick före mig och när han är långt fram så blir andtecknet svårt att utföra på ett bra sätt.
Apport: 5, Jag vågade inte säga vänta så han tog apporten i förväg, släppte sen. Vi provade igen och då gick det bättre. Första gången på länge som han inte släppte innan jag hann ta apporten. Betyget är alltså på försök två. Utan det hade det blivit 0.
Hopp: 8, Minns inte vad som hände innan, men han hoppade fint när han väl hoppade..Men nåt klydd var det innan hoppet.
Helhet: 9, Snälle Jea gav oss den poängen, men det kändes inte som en nia. Det blir för mycket flams mellan momenten. Men iofs så var det kanske lite bättre idag än andra gånger när jag nu sitter här och tänker på det i efterhand.
Jag tycker att det svåraste med lydnads programmet är stunderna mellan momenten. Jag känner mig stressad och Wilmer går iväg och det blir bara rörigt alltihop. Känslan jag har är att om vi hade kunnat hålla ihop mellan momenten och om Wilmer hade behållit fokus då så hade allt känts mer hopsamlat. Hm..Hur ska jag få ordning på detta då?? Wilmer tycker att det skitkonstigt att han inte får godis mellan momenten och då tycker han väl inte att det är lönt att stanna kvar hos mig…Det har inte riktigt satt sig hos honom att man måste vänta på belöningen även om jag har tränat en hel del med belöning efteråt. Men som nån sa idag: Du kan ju fortfarande skylla på hans ungdom…..Hur länge då??
Den sammanlagda poängen idag blev 149,5 och skulle vi nå upp till den poängen i Tingsryd på söndag så är jag mer än nöjd. Jag tror tyvärr att Jea var på sitt mest snälla poänghumör idag så jag skulle själv vilja dra bort minst 15 poäng och med det gjort så är nere på strax över 130 p. Men det är ändå så att om vi når upp till 130 i Tingsryd så kommer jag att var överlycklig. Utan nollor kommer jag att tjoa hela vägen till Lund.
Tack för goda råd och bra träning!
Människans bästa vän
Det här skrev bloggaren på Howdy Sailor i en kommentar hos Herr Kobras iakttagelser
Annandagspromenad i Skrylle
Team Jea samlades idag för en ”avfettnings” promenad som Jea så vackert kallad det!! Vi hade otrolig tur med vädret, kallt och frostigt..nästan så man kunde ana att det faktiskt är december!
Det var ett helt gäng hundar med tillhörande mattar och hussar som hade samlats för denna promenad som har blivit något av en tradition i TJ!
[rockyou id=129436644&w=725&h=241]
Härliga timmar i gott sällskap!
Söndagsträning
Hund TV
Wilmer tittar på TV! Programmet handlar om hundar och för ögonblicket handlar det om en svart labradorblandis på TV:n.
Avståndet från soffan blev visst för långt.. 
Bäst att gå lite närmare så jag ser ordentligt tycks Wilmer tänka!
Wilmer
Equaltonone 
När jag bodde i ett indianreservat intill Grand Canyon berättade en medicinman för mig hur det kom sig att hunden var människans bästa vän:
“En gång i tiden var berget helt. Det sprack sedan långsamt upp och Grand Canyon bildades. På ena sidan stod människan, på den andra stod djuren. Men precis innan avståndet blev för stort tog hunden sats och hoppade över till människan. Där har hon stannat i alla tider.”
Hos Herr Kobras iakttagelser finns många fina ord om hundar som är väl värda att läsa och tänka på!